Flodpärlmusslan i Hunnselva – åldersbestämning och kemisk analys av musselskal

Abstract

Dunca, E., Larsen, B.M. & Mörth, C.-M. 2009. Flodpärlmusslan i Hunnselva – åldersbestämning och kemisk analys av musselskal. - NINA Rapport 487. 28 s. Hunnselva är ett av flera vattendrag som ingår det nationala övervakningsprogrammet för flodpärlmusslan (= elvemusling) i Norge. Målet i handlingsplanen är att det skall finnas livskraftiga populationer genom att tillgodose en god vattenkvalité, en god ekologisk status och ta bort alla hinder för en naturlig rekrytering. För att kunna få en uppfattning om hur vattenkvalitén i Hunnselva har förändrats över tiden och hur den har påverkat musslornas tillväxt, har tre musslor analyserats med avseende på deras skaltillväxt och kemiska sammansättning. Dessa tre musslor har insamlats den 7:e augusti 2008 från nedre del av Hunnselva. Åldersbestämning, samt tillväxt och kemiska analyser av dessa musslor, är grunden för att utreda om det finns ett samband mellan skaltillväxten och vattenkvalitén. Skalens mått har uttryckts som en funktion av musslornas ålder i tillväxtdiagram och jämförts med allmänna tillväxtkurvor för flodpärlmusslan. Musslornas tillväxt relaterad till deras ålder ligger väldigt nära den normala tillväxtkurvan, vilket innebär att om man vill uppskatta åldern på musslor från Hunnselva utifrån deras skallängd fungerar detta samband bra. Den årliga tillväxten hos de undersökta musslorna visar inga dramatiska förändringar. Något bättre tillväxt på 1960-talet jämfört med 1980-talet kan tolkas som naturlig tillväxtvariation. Ett brett spektrum av grundelement i väldigt låga koncentrationer (på ppb nivå) har analyserats i musselskalen med hjälp av ICP-OES. Trender i den kemiska sammansättningen visar en ökning av mangan (Mn), barium (Ba) och strontium (Sr) från och med 1960–talet. Ökningen av Sr halten i Hunnselva musslorna kan vara kopplad till att skalens tillväxt sjunker på grund av ålder eftersom högre halter av Sr finns bara i vinterlinjer, samt tillväxtstörningslinjer. Järn (Fe) halterna visar väldigt stor variation mellan de tre analyserade musslorna. Samma typ av variation återfinns även i musslor från Imälven, Örebro län och Lärjeån, Göteborgs kommun, Sverige, och det finns ingen bra förklaring till denna variation. Vissa ämnen som kalcium (Ca) och fosfor (P) håller en ganska konstant nivå genom åren medan andra ämnen som kobolt (Co), nickel (Ni), bly (Pb) och krom (Cr) visar variationer både mellan de olika musselskal som ingår i denna undersökning och mellan olika musselpopulationer. Variation kan bero på den kemiska sammansättningen av det substratet musslorna lever i och lokala kemiska förhållanden i vattnet. Halterna av aluminium (Al), arsenik (As), koppar (Cu), kalium (K), titan (Ti) och zink (Zn) visar konstanta nivåer förutom tidsperioderna 1950-1961 och 2003-2008 då halterna är upp till tre gånger så höga. Dessa extrema värden kan vara resultaten av korta perioder med lägre pH värde i vattnet. Det kan dessutom vara ingrepp i och längs vattendraget som ger ökad avrinning till Hunnselva. Byggarbete längs älven mellan 2003-2006 kan ha påverkat vattnets kemi.