Förslag till samordning av inventering av varg i Norge och Sverige

Abstract

Miljødirektoratet i Norge och Naturvårdsverket i Sverige har beslutat att genomföra en gemensam översyn av inventeringsverksamheten kring stora rovdjur med målsättningen att så långt möjligt harmonisera och samordna inventeringsmetodik, kvalitetssäkring och datalagring. Översynen inleds med att artvisa norsk-svenska arbetsgrupper får i uppdrag att utreda och redovisa förslag till samordnad inventeringsverksamhet. Arbetsgruppen för inventering av varg sammanfattar nedan sina övergripande förslag. • För att inventeringsresultatet skall bli jämförbart mellan år och områden, föreslår arbetsgruppen att årliga fältinsatser för att fastställa förekomst av varg under perioden 1 oktober – 31 mars ska utgöra underlag för resultatet från inventeringen. Undantaget är renskötselområdet och län/fylken utan stationär förekomst av varg i Norge och Sverige, där förekomst ska registreras året runt. • Arbetsgruppen rekommenderar snöspårning i kombination med löpande DNA-analyser under inventeringsperioden som huvudmetod även i fortsättnigen. Denna metod har fungerat mycket bra hittills även om det finns indikationer på att nya revirmarkerande par i områden med hög vargtäthet inte alltid upptäcks samma vinter som de etableras. • Arbetsgruppen föreslår att antal familjegrupper, revirmarkerande par och övrig stationär varg ska inventeras årligen. Fastställande av antal föryngringar ska inte vara ett primärt mål för inventeringen i fält, men de förekomster som uppfyller kriterier för föryngring ska registreras och redovisas i årsrapporten. • Det slutliga antalet föryngringar som kan redovisas i årsrapporten ska beräknas med utgångspunkt från antal familjegrupper. Detta förutsätter att en omräkningsfaktor från familjegrupper till föryngringar är vetenskapligt prövad. Detta beslut föregicks av intensiva diskussioner inom arbetsgruppen samt med berörda organisationer under arbetets gång. Arbetsgruppen är inte enig om beslutet att inventera på nivån av familjegrupper istället för som tidigare föryngringar. Vid en minskande population föreslår arbetsgruppen att man kan gå tillbaka till att även inventera föryngringar i fält som tidigare. • Arbetsgruppen föreslår att det ska finnas minsta gemensamma inventeringsenheter (familjegrupper, revirmarkerande par och övrig stationär varg) för Norge och Sverige och att alla kriterier för att fastställa stationära förekomster ska vara desamma. Detta utesluter inte att man vid behov (i vissa områden) inventerar på en mer detaljerad nivå (även inkluderar föryngringar) men att resultatet ändå blir jämförbart mellan år och områden/ länder. • Arbetsgruppen har föreslagit förändringar i nuvarande kriterier för att dokumentera förekomst av varg: familjegrupp, revirmarkerande par, övrig stationär varg samt för övrig varg och föryngring. • Arbetsgruppen har förtydligat särskiljningskriterierna samt lagt till kriterier för gruppering av observationer till revir. • Kriterier för förekomst av varg på barmark baserat på endast DNA-analyser har lagts till då arbetsgruppen anser att detta behövs redan nu för inventering i södra utbredningsområdet. • Arbetsgruppen har satt rekommendationer för arbetsinsats i ett revir för att så korrekt som möjligt bedöma status. Rekommendationerna är i form av antal spårningar. • Inventeringen bör standardiseras genom att området som ska inventeras delas in i 20×20 km rutor där alla rutor besöks ett antal gånger jämt fördelade under inventeringsperioden. Detta för att få en jämn täckningsgrad på inventeringen. Arbetsgruppen föreslår att detta utreds mer i detalj än vad som varit möjligt under detta arbete.

The Norwegian Environment Agency and the Swedish Environmental Protection Agency have decided that large carnivore monitoring in Norway and Sweden should be coordinated using equal methods to the extent that is possible. This concerns the choice of methods, quality control and data storage. In order to achieve this goal, species specific Norwegian-Swedish working groups have been established to evaluate alternatives and come up with a proposal for coordinated monitoring activity. Here, we summarize the main points of our proposal. • To make the monitoring result comparable between years and regions, the working group suggests that annual field activities to identify the presence of wolves in the period 1 October to 31 March shall be the basis for the results of the monitoring. The exception is the reindeer herding area and areas without stationary presence of wolves in Norway and Sweden, where the occurrence of wolves shall be recorded throughout the year. • The working group recommends snow tracking combined with DNA analysis as the main method also in the future. This method has worked very well so far, although there are indications that newly established scent marking pairs in areas with high wolf densities are not always detected the same winter as they are established. • The working group suggests that the number of family groups, scent marking pairs and other stationary wolves should be censused yearly. Determination of the number of territories with pups of the year (reproductions) should not be a primary target of the monitoring in the field, but when the criteria of reproduction are met, this shall be recorded and reported in the annual report. • Total number of reproductions (number of territories with pups of the year), that will be presented in the annual report, shall be calculated based on the number of family groups. This requires that a conversion factor from family groups to reproductions is scientifically tested. This decision was preceded by intensive discussions within the working group as well as with different organizations involved in the wolf monitoring. The working group is not unanimous on the decision to monitor the number of family groups instead of reproductions. If the population starts declining the working group suggests that monitoring of reproductions, i.e. presence of pups of the year, should be reinstalled as an obligate part of the field work as before. • The working group suggests that monitored units common for Norway and Sweden shall be family groups, scent marking pairs, and other stationary wolves, and that all the criteria for defining these units are identical. This does not exclude the option, if deemed desirable or necessary in some areas, to monitor at a more detailed level (e.g. also including reproductions), but still ensures that the results are comparable between years and regions/countries. • The working group has suggested changes to the current criteria for documentation of wolf presence: family groups, scent marking pairs, other stationary wolves, other wolves and for reproduction. • The working group has clarified the grouping criteria and added criteria for distinguishing different occurrences. • Criteria for determining presence of wolves on bare ground, based exclusively on DNA analysis, have been added since the working group believes that this will be needed for monitoring wolves in the southern distribution area. • The working group has made recommendations for minimum snow tracking effort in each territory in order to make results from different territories as comparable as possible.The working group suggests standardization by dividing the area to be surveyed into a 20×20 km grid where all squares are visited several times evenly distributed throughout the monitoring season (1 October - 31 March). The working group suggests that this effort criterion should be investigated in more detail than has been possible during this work. Activity from quality controllers conducting snow tracking continuously during the survey period may also contribute to the prevention of fauna crime. • The working group suggests that an extra effort is made each monitoring season in a number of selected territories to determine exact number of wolves in these, to receive a measure of average size of family groups and thus a basis for population estimates and litter size for the genetic monitoring. • The working group suggests that the conversion factor from family groups to the total population size is reviewed. • The population pedigree shall be kept updated by obtaining DNA profiles of all scent marking pairs (including the breeding pairs in family groups) each monitoring season, which also will provide data on first year of reproduction for each pair. • The working group suggests that the field results produced from the County Administrative Boards and the Hedmark University College are evaluated by third parties, Rovdata in Norway and the Wildlife Damage Center in Sweden, during and after the monitoring season. The Wildlife Damage Center and Hedmark University College make a joint annual report delivered by June 1 for which the Norwegian Environment Agency and the Swedish Environmental Protection Agency jointly determine what should be reported.

• The working group suggests that the monitoring results are made public in the database “Rovbase” after the monitoring season. • The working group suggests that the cooperation between the County Administrative Boards and the Sami villages concerning the wolf monitoring programme generally remains unchanged. • The working group suggests that the general public is encouraged to report wolf occurrences in the database Skandobs. • The working group suggests continuous updates during the monitoring season on the websites of Rovdata and the Wildlife Damage Center, so that the public can follow the work and contribute with data in areas where there are still uncertainties or scarcity of information. • The working group suggests that scat samples from wolves can be collected by the public and used in the inventory under certain conditions. This can help to obtain better data on territory borders and more efficiently detect new occurrences. • The working group suggests a number of changes that must be made in the database “Rovbase” to enable effective registration statements and observations. There should also be a reference group to changes in “Rovbase” constituted by its users. • The working group will deliver drafts (in Swedish or Norweigan) of an instruction ("Instructions for determining occurrence of wolves (family groups, territorial pairs, other stationary wolves, other wolves and reproductions)") and seven fact sheets ("Monitoring methods", "Collection of biological materiale for DNA-analyses", "Grouping of observations and distinctive of territories", "Public participation", "Sami villages involvement", "Monitoring methods on bare ground" and "Documentation of den and rendezvous sites").